Det offentliga stödsystemet för personer med psykisk funktionsnedsättning är i dag huvudsakligen ett samhällsbaserat servicesystem med tyngdpunkt på öppna vård- och stödformer. Det finns dock brister i systemets förmåga att möta behoven hos dessa ...
Införandet av legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorn har ytterligare aktualiserat behovet av kunskapsutveckling om socialt arbete i hälso- och sjukvård. Kunskap och utbildning är ett viktigt inslag i socionomers individuella professionalise...
Den svenska pappaledigheten har ända sedan den trädde i kraft 1974 varit omdebatterad. Trots att möjligheten till pappaledighet har funnits under snart 30 år utnyttjas fortfarande nästan 90% av ersättningstiden av kvinnorna. Detta faktum reser frågor om politikens utformning, men också om det manliga medborgarskapets specifika villkor. Hur hanteras jämställdhetspolitiska frågor när det är män och inte kvinnor som står i fokus? I boken Göra pappa med barn får vi följa hur tanken om ett jämställt föräldraskap föddes i det tidiga 1960-talets jämställdhetsdebatt. Den politiska ambitionen att via föräldraförsäkringen åstadkomma ett större manligt engagemang i familjen relateras till åtgärder inom arbetsmarknads- och barnomsorgspolitiken. Var tanken om ett aktivt faderskap möjlig att förena med de idéer som kännetecknade dessa politiska områden?