Calla var initiativtagaren till grundandet 1885 av kvinnosällskapet Nya Idun. Sällskapet Nya Idun hade som förebild den manliga motsvarigheten Sällskapet Idun. I sin motivering till grundandet av Nya Idun skev Calla; "Varför skulle inte också vi kvinnor, oberoende av våra olika politiska och religiösa åsikter kunna samlas till ömsesidigt utbyte av tankar i gemensamma intellektuella, konstnärliga och litterära intressen?".
Hon var också ledamot av Handarbetets vänner (grundat 1874) och ledande inom "Föreningen för svenskhetens bevarande", en skicklig pianist och en av dem som skrev på uppropet till bildandet av Mors dag 1919.
De Curmanska mottagningarna
De "Curmanska mottagningarna" i Curmanska villan på Floragatan i Stockholm var på 1880-90-talet ett begrepp bland vetenskapsmän, konstnärer, poeter och författare. Hon ville sammanföra många olika slags människor till givande samtal och diskussioner. I regel ordnades två kvällar på hösten och tre på vintern. De inbjudna behövde inte svara på inbjudan utan kom och gick som dom ville. Till skillnad mot vanliga kvällsbjudningar var det inte ett överflöd av mat, utan den sociala biten var viktigare. På de Curmanska mottagningarna syntes exempelvis poeten Carl Snoilsky, konstnären August Malmström, den kvinnliga matematikern Sonja Kovalevskij, författaren Viktor Rydberg, Bjørnstjerne Bjørnson och "fritänkaren" Ellen Key. Den välkände diktaren och dramatikern Björnson lärde Calla känna redan på 1860-talet. Han var en ledande skandinavist och talade sig varm för den nordiska kulturgemenskapen.
Förord av Peter Curman
