Civilprocesser i samband med konkurser är vanligt förekommande och kan röra avsevärda värden, medföra ingripande rättsverkningar eller beröra en stor krets av personer. Processerna ger också upphov till en rad frågor om vilken behörighet att disponera över omprocessade tillgångar och skulder, som ska tillkomma konkursens aktörer, bland andra konkursboet, konkursgäldenären och enskilda borgenärer.
Dessa behörighetsfrågor är komplexa och har genom åren genererat en relativt omfattande rättspraxis. De är också av stor betydelse i en konkurs eftersom de enskilda aktörernas behörighet i hög grad påverkar konkursens resultat och genomslaget för konkursens huvudändamål.
I denna avhandling analyseras dessa behörighetsfrågor med inriktning på hur de processuella och materiella befogenheter som tillkommer konkursens aktörer förhåller sig till varandra och med fokus på hur de enskilda aktörerna genom sina processuella dispositioner kan påverka utfallet i en konkurs.
Undersökningen berör en mycket stor mängd enskilda rättsliga frågor i skärningspunkten mellan den materiella konkursrätten och processrätten, exempelvis: Vem får vara part eller intervenient i en process om en tillgång eller en skuld i konkursen? Vilka möjligheter har ett konkursbo att undvika att dras in i konkursgäldenärens processer? Vilken ställning har ett konkursbo i sådana processer? Vilken rättsverkan i konkursen har en dom som har vunnit laga kraft före respektive efter konkursbeslutet?
