Samuel Linnaeus, Carl von Linnés bror, revolutionerade svensk biodling i slutet av 1700- talet. Boken är försiktigt omarbetad till läsförståelig svenska.
Linnaeus behandlar binas egna fria vaxbygge, naturlig reproduktion, svärmning, honung som vinterfoder, utökning underifrån, flyttning av kupor, utvinning av honung utan slungning etc.
Framför allt Linnaeus beskrivning av svärmning, naturlig reproduktion, är mycket aktuell, både som förebyggande av Varroa angrepp, co-evolution av bin, virus och Varroa och binas anpassning till lokala förhållanden med naturligt urval som gynnar den genetiska bredden. Produktion av svärmar var tidigare lika viktig som honungsproduktion och kunskap om svärmning har helt fallit i glömska.
Med hjälp av bl.a. svärmning, kupans storlek, utökning underifrån, minskad stress, kan man upphöra med behandling med syror och drottningodling, vilka curlar bina och gör dem allt svagare.
Linnaeus kranskupa är en föregångare till den franska Warré-kupan. I slutet av boken finns bl.a. moderna artiklar om Varroa och naturlig svärmning.
