Kvinnomanualen

Konservativ innerstadsfeminism har väl aldrig känts särskilt fräsch? Poddare som ger sig på feminism blir inte riktigt trovärdigt, lite fittstimaura och citat från andra böcker.

Föga överraskande upptäcker Anna Björklund att perspektiven på livet vidgas och att synen på tillvaron nyanseras när en ego-fixerad barnlös tillvaro övergår till ett liv med ansvar för små barn. Boken kryllar av snuttifierade och lösryckta citat från allehanda filosofer men författaren verkar sakna ambition till att gå på djupet oavsett vilket tema som behandlas. Om jag ska vaska fram något jag imponeras av så är det marknadsföringen.

Det var spännande att läsa och få en inblick i hur en ung kvinna resonerar utifrån allt från kärlek och relationer till mat och mode. Särskilt som man. Ofta lite kluriga funderingar ibland med referenser till historien. Kanske lite buckligt språk ibland och lite märkligt flyt i språket. Men när man kommer in i författarens val att formulera sig går det lättare att läsa. Givande bok som jag tycker fler män skulle läsa.

Känns mer som stockholmskritik än ett slag mot feminismen. Författaren känns änslig och försöker rättfärdiga sig själv för att hon inte passar in innersta stockholmskretsarna. Hoppas hon hittar sin trygghet.

En strålande bok med olika berättelser om livet som ung kvinna, där författaren utgår ifrån sina egna erfarenheter och drar paralleller till en det ena och en det andra. Roligt, piggt och modernt! En rik bok där feminismen sågas, men på ett mycket okontroversiellt vis. Det är helt enkelt svårt att inte hålla med.